Informationsbrev Sollentuna biodlare

25 augusti 2021

Allmän information

Det verkar som att många haft en mycket bra säsong. Samhällen som var hyfsat starka i början av säsongen har utvecklats bra efter den kalla perioden i maj och har under juni och juli samlat ihop stora mängder honung. Det verkar inte vara ovanligt med samhällen som gett över 100 kg.

För ett par veckor sedan tog draget plötsligt helt slut, här har nog torkan spelat en avgörande roll. På en del håll verkar det dock ha blivit ett hyffsat drag på ljung.

Har man inte drivfodrat kan yngelsättningen under första halvan av augusti ha varit nästan noll, vilket kan påverka bimängden nästa år. Var uppmärksam på detta och slå hellre ihop samhällen än att försöka övervintra samhällen som haft dålig yngelsättning.

Just nu i föreningsbigården

Styrelsen hade i juli en arbetsdag i föreningsbigården där vi bland annat slungade från föreningskupan. Det blev ungefär 16 kilo honung från en skattlåda. Föreningen och hembygdsgårdsförening håller på att ta fram en etikett för honungen och det kommer att finnas möjlighet senare att köpa den. 

Trivselträffar

Lördag 28 augusti och lördag 11 september när andra medlemmar håller på att slunga, är alla välkomna och komma förbi Hersby hembygdsgård för att se hur det står till med föreningskupan, eller bara prata bin, ställa frågor och på ett trevligt sätt umgås med varandra. Ta gärna med en matsäck eller något snacks.

Slungning av honung på Hersby hembygdsgård

Nu är det möjligt att slunga sin honung på Hersby hembygdsgård. Styrelsen har utsett två dagar för slungning, lördagarna den 28:e augusti och den 11:e september. Själva slungningen tar inte så lång tid men att plocka fram och därefter att rengöra allt tar sin tid. Det är skälet till att det inte är möjligt att göra detta en kväll.

Du kan anmäla dig till Ingegerd eller Eva.

Vi räknar med två till tre slungningar per dag men i nuläget vet vi inte hur många som kommer att använda vår gemensamma slunga så det är än så länge bara gissningar. För att vi ska klara detta så smidigt som möjligt måste du ha med dig en egen hink/egna hinkar till den slungade honungen och två egna silar, en grövre och en mindre grov. Vi har visserligen silar på Hersby men det tar tid innan honungen runnit ned och då kan inte någon annan slunga.

Det finns ett dokument med instruktioner som vi gjort inför slungningen. Någon/några från styrelsen kommer att vara med hela dagarna för att bistå.

Medlem i rampljuset

Inblick i Christinas bigård i Dalarna

När jag fyllde 50 år fick jag en stor och klumpig trågkupa av min man Fredrik. Han tyckte jag skulle bli biodlare. Vi har fritidshus i Ludvika, i södra Dalarna, i ängs- och skogsmiljö. Därför tyckte jag att det här kanske vore något att prova

Jag gick för 6 år sedan nybörjarkursen, där Olle och Thomas var lärare. Först köpte jag italienska bin och invintrade dem, men drottningarna dog den vintern. Då bytte jag till ligustica som är vanligast bland biodlare i trakten.

Förra året hade vi en fin säsong där vi skördade över 100 kg honung på 4 samhällen.

I våras gjorde jag två avläggare, så nu har jag 6 samhällen. Den här säsongen har inte alls varit bra. Jag har fått 20 kg honung och det verkar som jag har slöa drottningar. Här är det främst Ljung som ger drag i augusti.

I slutet av månaden kommer jag att slunga det som finns och invintra mina samhällen.

Vi har varroa i trakten men jag har lyckats hålla den nere på låg nivå. Det här året blir det alltså endast honungsskörd i mindre skala. Kan berätta att jag har ett annex med kök som även är mitt slungrum. Där har vi inte bara verkstad för biodling utan också ett mindre ölbryggeri. Så här är vi självförsörjande på honung, öl och potatis.

Preben säger

Preben Kristiansen, pensionär
Foto: Lotta Fabricius Kristiansen
För att få starka samhälle som är invintringsdugliga och överleva vintern är det viktigt att hålla varroatrycket så lågt som möjligt.

Använd den substans eller den metod som är mest effektiv på rätt tidpunkt och endast när det behövs.

Preben Kristiansen, föreläsning 2021-06-30

Månadens dragväxt

Mjölkört

Mjölkört (Epilobium angustifolium) har många namn, varav de vanligaste är Mjölke och Rallarros, förutom Mjölkört. Namnet Rallarros kommer från Rallarna som la ut järnvägsräls. Mjölkörten växer gärna längs järnvägar. Namnet Mjölke kommer från att man förr trodde att kornas mjölkproduktion blev bättre om de åt av örten.

Örten finns i hela landet och den växer i öppen helst sandig mark, på hyggen och kulturmark men även längs vägar och järnvägar. Den frodas särskilt på brända och svedjebrukade marker. Det är en flerårig ört med kraftfullt växtsätt som kan bilda mattäckande bestånd.

Växten kan bli 50–150 cm hög och har rosa till rödvioletta blommor med fyra kronblad. Den blommar från juli till augusti. Våra bin uppskattar blommorna som är mycket rika både på pollen och nektar. Bladen är långa och smala, mörka på översidan och ljusare på undersidan. Frökapslarna är rödbruna och innehåller många små frön. En planta kan ha upp till 80 000 frön som sprids med vinden. Men örten sprider sig även med rotskott och kan betraktas som ett ogräs i våra trädgårdar.

Mjölkört går att äta och betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation. Den är ätlig, både till rot, stam, blad och blommor. De späda skotten kan användas som sparris men örten blir besk ju äldre den blir. Prins Carl Philip hade Rallarros-sparris på sitt bröllop, sägs det. I Ryssland har bladen traditionellt torkats och använts i te. Mjölkört kan även ingå i örtteer.



Styrelse Sollentuna Biodlarförening
Monique, Lasse, Tomas, Ingegerd, Eva, Thomas & Johan