Bidraget nr. 10-2021

Nu har det blivit vinter med minusgrader både dag och natt. Vi får hoppas att bina sitter i klot, inte blir störda och får vara i fred de kommande månaderna.

Den här gången står Akos Koranyi i rampljuset. Han valdes in i styrelsen vid årsmötet.

Jag ville se om jag kunde bidra till att hjälpa miljön och började med att anmäla mig till en ”Inspiration till biodling”-kurs på Medborgarskolan våren 2019. Vi var inte så många så det blev den stora kursen i stället. Letade reda på Sollentuna biodlare och Nisse som rekommenderade Anke van Lenteren som mentor. Efter en liten shoppingrunda på Sigtuna honung planerade jag flera besök hos Anke och Thomas på deras bigård i Rotebro.

I Medborgarskolans kurs ingick två praktiska besök hos en kunnig och trevlig biodlare, Kjelle, i Täby. Nästa besök hos Anke var för att hämta ett samhälle på 10 ramar. De bodde i vår trädgård och var oftast mycket diskreta. När hösten närmade sig skattade jag 3 ramar, matade med Bifor och började invintringen.

Nästa morgon var det som vanligt, men framåt lunch var det väldigt aktivt framför kupan. Efter att ha sett utfodring på Youtube med röveri så kastade jag mig på telefonen. Efter flera ångestfyllda försök kom jag äntligen fram till Anke, hon kallade det Flight Academy, bina lär sig flyga, det var ingen som hade nämnt.

Invintringen gick väldigt bra tyckte jag och jag blev överraskad över hur snabbt de byggde ut en ram med bara mellanvägg. 2 dygn senare var den fylld med både celler och Bifor. Jag hade träffat Stina i andra föreningssammanhang, och under en paus på Friluftsfrämjandets årsmöte i slutet av januari berättade hon att hon hade tjuvkikat på sina bin så då bestämde jag för att titta på mina och se varför de var så tysta. Tyvärr var de redan döda.

I juni köpte jag ett samhälle med omärkt drottning, K1, och någon vecka senare ett till, K2. I båda kläcktes yngel, men i K1 blev det inga fler. Det andra samhället var en kokande massa av bin så jag fick rådet att flytta två ramar med yngel till K1. Ynglen kläcktes och kom till Flight Academy, men inga nya ägg eller yngel. Jag hittade ingen drottning heller så hon kanske var borta. Jag köpte en drottning, lät henne vara i en bur mellan ramarna och letade efter den befintliga drottningen. Hittade ingen så då fick den nya märkta drottningen ta sig ut. Två dagar senare så var hon borta, och jag hittade en väldigt stor drottning, fortfarande ovillig att lägga ägg. Jag frågade Stefan Sköld om tillståndet i K1 och han trodde att drottningen förmodligen var obefruktad. Hon fick en egen kupa med ett litet hov medan jag beställde en drottning till och även frågade om säljaren av K1 ville ha tillbaka drottningen. Hon tog tillbaka drottningen och var snäll och betalade den som jag köpte över nätet. När Skånes sista drottning kom blev hon genast accepterad och med 4 kg Bifor hade de så de klarade sig ett tag. De hann dra in fodret innan jag skulle iväg på en resa till Dalsland, Stefan var bussig och såg till bina. När jag kom hem efter 10 dagar så fick jag behärska mig så jag inte slet bina ur kupan för att höra hur de mådde. Kontroll nästa dag visade att det fanns täckta yngel och framtiden såg bra ut. Gänget i K2 verkade inte göra annat än föröka sig, av deras samlande blev ingen stor skörd, kanske 8 kg.

Efter invintringen var det fortfarande full rulle i K2, runt 29°C över kupan. Tyvärr fortsatte det och var ännu varmare vid jul, men sedan sjönk temperaturen och i början av februari var det minusgrader och samhället hade dött, utsot såg det ut som.

Det återstående gänget med nya drottningen höll sig lagom varma och klarade både en iskall maj och lyckades få ihop 5 viseceller. Jag tog rutinmässigt död på 2 för att förhindra svärmning innan jag insåg att visecellerna var början på ett nytt samhälle. De fick flytta in i hälften av en låda tillsammans med ytterligare en ram yngel och 2 ramar mat. Fem veckor senare såg jag de första nya ynglen, vilken lycka!

Bina i K1 jobbade på bra och fick ihop ca 14 kg honung, men även avläggaren hann producera lite innan det blev kallt i början av augusti. När jag kontrollerade kuporna efter invintringen insåg jag att jag hade glömt Prebens ord om hygien och mörka ramar. Hade som tur var rena oslungade skattramar som jag kunde sätta in.

Viktiga faktorer för att få en bra övervintring är friska vinterbin, starka samhällen och tillräckligt foderförråd. När det här läses har de åtgärder som behövs för att säkra en bra övervintring förhoppningsvis vidtagits.