Bidraget nr. 5-2021

Informationsbrev Sollentuna biodlare

7 juni 2021

Allmän information

Just nu i föreningsbigården

Thomas och Tomas kollade föreningskupan måndag 17 maj efter att Nisse hade ringt och var oroligt pga dåliga väderförhållande. Samhället är relativt starkt har gott om täckt yngel och mat, samt de har börjat dra in pollen och nektar.

Ingen i styrelsen har erfarenhet trågkupa, och vi behöver bygga upp kunskap och erfarenhet. Styrelsen tog beslutet att Tomas och Thomas fortsätter ha ansvar tills vidare, med vid behov hjälp av Nisse.

Föreningens slunga har kommit och vi återkommer inom kort med hur ni som medlemmar kan använda den.

I bigården

Det är full fart i kuporna, och det verkar vara ett riktigt svärmår. Kolla igenom kupan varje vecka om ni hittar svärmceller, och om ni inte har gjort det redan: gör en avläggare/delning för att förebygga svärmning. 

Det är viktigt att hålla antal varroakvalster i samhälle så lågt som möjligt. En sak man kan göra är drönarutskärning. Men man behöver också kolla hur varroatrycket ser ut, och det kan man göra med att sätta en nedfallsbricka under kupan. 

Om varroatrycket är hög (fler än 10 kvalster per dag), behöver man behandla snarast, till exempel en korttidsmyrsyrabehandling. 

På Jordbruksverkets hemsida kan man ladda ner broschyren Bekämpa varroa: https://www2.jordbruksverket.se/download/18.2e6575531535141f301c7659/1457523972044/ovr383.pdf där man kan läsa mer om bortskärning av drönaryngel, kontrollera mängden kvalster och behandla med myrsyra. 

Medlemsträffar

10 maj pratade Eva och Monique om Bihälsa. Träffen var välbesökt och det var många diskussioner och erfarenhetsutbyte. 

Träffens presentation samt tidigare presentationer hittar du på hemsidan under Utbildningsmaterial (lösenordet är 1913): https://sollentunabiodlare.se/index.php/medlemsinfo/utbildningsmaterial/   Se även SBF:s hemsida: https://sollentunabiodlare.se/index.php/events/categories/medlemstraff/

Trivselträffar

Styrelse har möte onsdag 16 juni och kommer att ta beslut hur och när trivselträfferna kommer igång. 

Medlem i rampljuset

Jag heter Eva Ekström och sitter i styrelsen för Sollentuna biodlarförening. Jag har ansvar för frågor om bihälsa i styrelsen.

Min man och jag har varit med i föreningen sedan 2013 och haft bin lika länge. Vi gick en nybörjarkurs för Lotta Fabricius den våren och skaffade vårt första samhälle på försommaren. Jag har ett mycket stort intresse för växter och odling och det är det som har lett in mig på biodling, eftersom bina är så viktiga för naturen och oss människor.

Vi har våra bisamhällen uppställda i Gärdsvik på norra Ljusterö, där vi året innan köpte en obebyggd jordbruksfastighet. Man kan därför säga att bina var de första som flyttade dit. Kuporna står i skogsbrynet vid kanten av en av våra betesmarker. Min långsiktiga plan är att öka mängden biväxter på vår egen mark. Men det finns redan många växter som bina gillar i närheten, som blåsippa, vitsippa och maskros. I skogen finns gott om hallon, blåbär, lingon och på ett berg i närheten mycket ljung. På våra grannars tomter står många gamla fruktträd som nu får hjälp med pollineringen av våra bin.

De senaste fem åren har vi byggt ett hus på Ljusterö som vi använder som fritidshus och dessutom ett växthus. Vid sidan om biodlingen ägnar vi mesta tiden åt att odla och anlägga rabatter. Bland annat har vi börjat med odling av humle, bland annat med flera gamla sorter som var vanliga i Sverige när humleodlingen var allmänt utbredd. Vi brygger inget eget öl, men det gör en av våra grannar här i Sollentuna, så han har fått prova den humle vi skördade ifjol. Det blev ett riktigt gott öl!

Vår biodling har varit lite av en berg-och-dalbana. Vissa år har det gått jättebra, andra inte så bra. Som mest har vi haft åtta samhällen och i höstas invintrade vi fyra. Vi lär oss mer och mer för varje säsong, så jag hoppas att vi ska kunna utöka antalet samhällen de kommande åren. Vi har också planer på att flytta en avläggare till där vi bor här i Sollentuna. Det skulle vara intressant att se och jämföra till exempel hur mycket honung vi får per kupa och om den smakar annorlunda än den från Ljusterö.

Mitt intresse för växter har resulterat i att jag sedan ett två år tillbaka håller på att utbilda mig till trädgårdsmästare på Skillebyholm i Södermanland. Det är, precis som biodlingen, väldigt intressant och lärorikt. Kursen som jag går är på halvfart, så jag har hunnit precis halvvägs. Min ambition är att använda de nya kunskaper som jag får via kursen för att utveckla det vi har påbörjat på Ljusterö.

Kanske kommer vi att flytta dit permanent om ett par år, vi får se.

Preben säger

Utöver starka bisamhällen, friska vinterbin och tillräckligt med foder för att förebygga förluster, har Preben visat följande bild om hur man få friska bisamhälle många gånger: 

Och vad störningar angår brukar Preben säga något i den här stilen: ”Plocka inte igenom bisamhället var nionde dag för att riva viseceller, utan när du ser viseceller i ett bisamhälle som är tillräckligt starkt, så gör en avläggare (konstsvärm). Tillämpning av drönaryngelbortskärning är en bra ”svärmbarometer” (och svärmdämpande), och det är mindre störande att ta bort en drönarram än att plocka igenom alla yngelramar i bisamhället. 

Månadens dragväxt

En värdefull biväxt

I juni finns det många växter som våra bin gillar. Blommorna på våra fruktträd och bärbuskar blir pollinerade denna månad. Men en av de viktigaste biväxterna som blommar i juni månad är Vitklöver, Trifolium repens. Repens kommer från latinets repera och betyder krypande. Vitklöver är en krypande flerårig ört som ofta bildar stora mattor. Den trivs bra i gräsmattor, ängar, vägkanter och strandängar. 

Vitklöverns stjälk är nedliggande och rotslående. Bladen är oftast trefingrade. Vitklöver blommar från juni till september. Blommorna sitter i ett ensamt huvud på ett bladlöst skaft från den krypande stjälken. Fodret är kalt och kronan är ibland rödlätt men oftast rent vit, då den vissnar blir den brunaktig. Fruktbaljan är liten och innehåller bara tre eller fyra små frön. 

Vitklöver beräknas kunna ge 75 kg honung per hektar enligt Åke Hanssons lista med biväxter. Vitklöver har högt värde av både pollen och nektar.  Klöver (inte bara vitklöver) är en av de viktigaste näringskällorna för honungsbin i Norden. Klöverhonung har mild smak, gulvit färg och har en mjuk, krämig konsistens. 

En ny djurhälsoförordning (AHL)

Egentligen inget nytt, men vet du att du som biodlare måste dokumentera behandlingar med bl.a. myrsyra enligt lagen? 

Styrelse Sollentuna Biodlarförening
Monique, Lasse, Tomas, Ingegerd, Eva, Thomas & Johan