Informationsbrev Sollentuna biodlare
2 maj 2021
Allmän information
Almanacken visar att det redan är maj, men vädret är inte riktigt som vi biodlare önskar oss. Trots det kallare vädret börjar maskrosorna titta fram, träd börjar blomma, bonden sår grödorna på vår åker, och rybs och vall börja växa på åkrarna i närheten.
Just nu i föreningsbigården
Föreningsbikupan har fått nya invånare (stort tack Nisse). Har inte själv haft möjlighet att kolla, men det kommer hela styrelsen göra när vi har nästa styrelsemöte.
Kupan behöver såklart skötas under bisäsongen, och styrelsen behöver din hjälp under någon eller några veckor i år för at tillsammans med någon i styrelse ta ansvar för skötseln av föreningsbikupan. Är du intresserad, får du gärna mejla Thomas och Tomas på thomas@sollentunabiodlare.se eller tomasw@sollentunabiodlare.se
I bigården
Så snart solen tittar fram flyger bina ut och hämtar pollen, nektar och vatten. Tillgång till vatten är just nu väldigt viktigt så att bina kan mata ynglet och bygga upp bistyrka för kommande drag.
Har du inte gjort vårundersökningen än (se Bidraget nr. 3-2021) bör du göra det snarast när vädret tillåter.
Sedan är det dags att hålla utkik efter svärmceller. Se till att de har tillräckligt med utrymme och om de är väldigt starka: gör en avläggare.
Om det finns endast en, högst tre drottningceller mitt på kakan är det stilla byte på gång. Bina dra då även ner på pollenintag, och det är i så fall bäst att låta bina bestämma.
Finns det däremot ett dussintal drottningceller främst i utkanten av ramarna (helst gömt under eller i kanten), då är det ett tecken på att de vill svärma.
Medlemsträffar
12 april pratade Lasse och Thomas om vad händer i bigården till midsommar. Träffen var välbesökt och det var många diskussioner och erfarenhetsutbyte
Träffens presentation samt tidigare presentationer hittar du på hemsidan under Utbildningsmaterial (lösenordet är 1913): https://sollentunabiodlare.se/index.php/medlemsinfo/utbildningsmaterial/
Se även SBF:s hemsida: https://sollentunabiodlare.se/index.php/events/categories/medlemstraff/
Se även under Trivselträffar.
Trivselträffar
Där smittläget fortfarande är hög, och trots att allt fler har fått sin första vaccination, och några kanske även sin andra, är det inte än läge att träffas även om det är utomhus.
Styrelsen har bestämt att i stället organisera en till medlemsträff på distans på måndag 10 maj kl. 19 där Eva och Monique kommer att prata om bihälsa. Länken till träffen mejlas ut nästa helg.
Medlem i rampljuset
Mitt intresse för biodling började egentligen när jag skulle gå i pension.
Många undrade ”vad ska du göra nu?”
Efter många frågor tänkte jag att biodlare kunde jag väl svara. När jag såg ett engelskt program på TV om någon som hade bikupor på taket fick jag tanken att biodling kunde ändå kanske vara något. Som tur var pratade jag med en granne i en stor igenväxt trädgård om han kunde tänka sig att ha någon bikupa där och fick ett positivt svar.
Jag gick SBR:s grundkurs om 30 lektioner på 10 tillfällen och tyckte att jag väl inte var riktigt redo. När vi i kursen fick se uppstaplingskupor i plast undrade jag verkligen om jag hamnat rätt. Så såg ju inte bikupor ut. Min bild var att som trågkupor skulle de se ut. Vid kursens slut meddelade min lärare vart jag skulle åka för att hämta 2 samhällen och vad de skulle kosta så det var bara att köra i gång. Under kursen hade Nisse dykt upp och berättat att i Sollentuna hade vi en egen biodlarförening och det lät ju hoppfullt. Med Nisse och Olle Lundqvist som stöttare gick det sedan bra att komma i gång. Ganska snart drogs jag in i föreningens styrelse och efter ytterligare några år även i styrelsen för Stockholms Läns Biodlardistrikt.
Många biodlare berättar gärna om hur de som barn varit med farfar eller morfar vid bikuporna och vilket starkt intryck det gett. Därför tar jag gärna med mina två äldsta barnbarn 6 och 5 år gamla till kuporna och berättar vad vi skall göra och visar hur bina bor. Kanske blir det ett minne för livet även för dem.
Vi biodlare sägs ju vara ett konservativt släkte. För att motverka det skaffade jag för två år sedan en Flow Hive skattlåda, den australiska uppfinningen. Första sommaren var bina väldigt tveksamma och ville inte vara med och lägga honung där. Till förra sommaren hade de vant sig och drog in ordentligt. Riktigt skönt att bara vrida på en kran och se honungen rinna ner i burkarna och att slippa slungningen.
Nu ser vi alla fram emot en härlig bisommar med stor aktivitet i kuporna.
Preben säger
Utöver starka bisamhällen, friska vinterbin och tillräckligt med foder för att förebygga förluster, har Preben visat följande bild om hur man få friska bisamhälle många gånger:
Och vad störningar angår brukar Preben säga något i den här stilen: ”Plocka inte igenom bisamhället var nionde dag för att riva viseceller, utan när du ser viseceller i ett bisamhälle som är tillräckligt starkt, så gör en avläggare (konstsvärm). Tillämpning av drönaryngelbortskärning är en bra ”svärmbarometer” (och svärmdämpande), och det är mindre störande att ta bort en drönarram än att plocka igenom alla yngelramar i bisamhället.
Månadens dragväxt
En värdefull biväxt
Nu är tiden för maskrosor. Maskrossläktet (Taraxacum) är ett släkte i familjen korgblommiga växter. De flesta maskrosorna blommar huvudskligen i april och maj men den kan blomma hela sommaren ända in till september. Maskros är en omtyckt växt av våra honungsbin. Den är en mycket god nektar- och pollenleverantör.
Maskrosen har ett orangegult pollen och är en av de första växterna under säsongen som kan lämna ett överskott av honung. Maskrosen är en flerårig ört med en kraftigt förgrenad pålrot och anses vara en av våra vanligaste ogräs. En planta kan överleva flera år i jorden och skjutet nya skott från pålroten. En maskrosplanta producerar i genomsnitt ca 200 frön och varje planta upp till ca 3000 frön. Det finns många genotyper av maskros som är anpassade till olika biotoper. Maskrosor trivs i näringsrik och gärna något kompakt jord.
En ny djurhälsoförordning (AHL)
Onsdag 21 april trädde den nya djurhälsolagen i kraft. Den stora ändring som inte berör oss så mycket är att det numera endast finns två varroazoner i stället för tidigare tre.
Den nya bitillsynsorganisationen kommer på plats tidigast 2022 av, och hur den kommer att se ut är inte bestämt än.
Styrelse Sollentuna Biodlarförening
Monique, Lasse, Tomas, Ingegerd, Eva, Thomas & Johan