Bidraget nr. 3-2021

Informationsbrev Sollentuna biodlare

1 april 2021

Allmän information

Dagarna börjar bli längre, solen tittar fram och de första blommorna och träd börjar ge pollen och nektar:

biodlingssäsongen 2021 har börjat

Här om dagen bytte jag bottnar på mina kupor och det kändes så härligt att sätta på sig bidräkten igen.

Just nu i föreningsbigården

Bina i föreningsbigården har tyvärr inte överlevt vinter. Är det någon i föreningen som har ett övervintrat samhälle snälla Buckfastbin till salu som kan flytta in när vädret tillåter? I så fall får du gärna kontakta styrelsen genom att mejla Thomas och Tomas på thomas@sollentunabiodlare.se eller tomasw@sollentunabiodlare.se

Kupan behöver såklart skötas under bisäsongen, och vi behöver hjälp. Styrelsen behöver din hjälp under någon eller några veckor i år för at tillsammans med någon i styrelse ta ansvar för skötseln av föreningsbikupan. Är du intresserad, får du gärna mejla Thomas och Tomas på thomas@sollentunabiodlare.se eller tomasw@sollentunabiodlare.se

I bigården

I veckan såg vi de första bina kommer hem med pollenbyxor – vilken härlig syn. Tillgång till vatten är viktig för bina att kunna producera mycket fodersaft till ynglet så att samhället kan växa inför sommaren.

När det är 10 – 12 grader i skuggan är det dags att göra en vårundersökning:

1. Finns det en äggläggande och väl fungerande drottning?
   Ser du ägg och friskt yngel i olika stadier är allt som det ska.
2. Finns det tillräckligt med foder i samhället?
   Det ska finnas minst ett par ramar med foder. Rispa gärna upp täckvaxet från fodret, det stimulerar bisamhällets utveckling.
3. Kontrollera hur starkt bisamhället är för att kunna bedöma hur väl det fyller utrymmet det har.
   Bina ska täcka de ramar de sitter på. Gör de inte det kan de tryckas ihop på ett mindre utrymme med hjälp av en frigolitskiva eller något liknande.
   Är det ett svagt samhälle behöver du försäkra dig om orsaken till att samhället är svagt innan du eventuellt förstärker det eller slår ihop det med ett annat samhälle. Om samhället är friskt kan du förena det med ett annat samhälle med hjälp av tidningspappersmetoden. Lägg en tidningssida på samhället och stick några hål i den. Placera det svaga samhället ovanpå.
4. Ta bort dåliga och mögliga ramar.
5. Sätt in en drönarram i starka bisamhällen för varroabekämpning.

Medlemsträffar

15 mars var det andra digitala medlemsträff om certifiering.

Eva förklarade vad certifiering innebär, vilka kontrollorgan finns, och vilka krav de olika certifieringarna ställer på biodlaren. Deltagarna diskuterade vilka delar är värt att ta med i sin egen biodling och för många ledde kvällen till några tankeställare.

Denna presentation och presentationen om etiketter finns att läsa under Utbildningsmaterial (endast medlemmar): https://sollentunabiodlare.se/index.php/medlemsinfo/utbildningsmaterial/

Nästa medlemsträff är 12 april kl. 19 där Lasse och Thomas kommer att prata om I bigården till midsommar. Länken till träffen mejlas ut nästa helg. Se även SBF:s hemsida: https://sollentunabiodlare.se/index.php/events/categories/medlemstraff/

Trivselträffar

Vi planerar för att under säsongen kunna träffas varje onsdag kl. 18-20 på Hersby hembygdsgård vid föreningskupan på ett säkert sätt. Första träffen är planerad under Pollineringsveckan onsdag 19 maj.

Vi återkommer i nästa Bidraget med mer information, men notera dagen redan nu i din almanacka!

Medlem i rampljuset

Jag heter Ingegerd Annergren och har varit sekreterare i styrelsen sedan 2015.

Det har varit fantastiskt roligt att lära känna alla biodlare och att få vara med om att föreningen vuxit så mycket under dessa år. Jag bor i Edsviken och är gift med Bosse. Vi har tre barn som är vuxna. På vardagarna jobbar jag på Scania. Jag är sektionschef för Materialteknik som har hand om stål, polymerer, ytbehandling, fogningsmetoder och behandlingar som ger material olika egenskaper. Som ni förstår så har jag stort teknikintresse och tycker att vi lever i en enormt spännande tid då vi inte bara jobbar med ekonomisk hållbarhet utan nu på allvar även med miljö och social hållbarhet.

Jag brinner för vår miljö och har sedan barnsben varit intresserad av både djur och natur. När jag var barn brukade alltid grannens bin dricka vatten i min mormor och morfars fågelbad. Morfar var mycket nöjd med det och hade honung till allt möjligt, som till exempel att äta, dricka och smörja på sår. Redan då blev jag fascinerad av dessa små varelser om ändå med stor respekt. Aldrig någonsin trodde jag då att jag själv skulle vara biodlare en dag.

Men så blev det och mycket tidigare än vad jag hade tänkt mig. Min mamma lämnade ett litet arv efter sig och jag ville verkligen göra något speciellt för att hedra henne och jag kunde bara inte tänka mig något bättre än att skaffa bin, för det skulle hon ha tyckt om.

Jag gick en helgkurs och efter den ringde jag Sollentuna biodlarförening. Efter en vacker sommardag då vi fått se en delning bar det av till Kurt i Sigtuna, mest för att min granne Tomas skulle köpa fler kupor och själv göra en delning. Jag kom också hem med en kupa och sedan kom bina. Lite visste jag då att bina skulle lära mig så mycket. Deras samspel med växter för att samla nektar och pollen, förmåga till kommunikation och oerhört komplexa stadier i livet. Det är också märkligt att varje bisamhälle har precis som sin egen personlighet och löser sina utmaningar på olika sätt.  De är både påhittiga och nyfikna. Jag har bina i min trädgård och förutom dem så har jag en katt och höns. Med det hoppas jag att jag har presenterat mig och ser fram emot ett nytt biodlingsår med givande träffar och förhoppningsvist även fysiska möten snart.

Preben säger

Monique går utbildningen Yrkesbiodling och dess produkter och har äran att ha bland andra Preben Kristiansen som lärare. Preben har gått med på att vi hos Sollentuna Biodlare tar upp hans råd och rekommendation kring bihälsa och använder i vårt arbete med friska bin och starka samhällen, där Monique delar med sig av guldkornen från utbildningen.

Det är viktigt för binas överlevnad att ha friska och starka samhälle som överlever vintern och utvecklar sig till honungsproducerande samhälle under våren.

En viktig sak som du som biodlare kan göra är att se till att varroatrycket är så lågt som möjligt i dina kupor där varroakvalster är en så kallad vektor eller mellanvärd. Sjukdomar som sprids indirekt via varroakvalster utvecklas ofta till mer allvarliga sjukdomar.

Något du kan göra för att minska varroatrycket är att använda så kallade drönarramar i din biodling. Du kan byta ut en gammal ram mot en drönarram när du gör vårundersökningen (se I bigården). Den bör placeras i anslutning till yngelklotet.

Vill du veta mer om bekämpning av varroa med tillåtna metoder inom ekologisk biodling kan du läsa Prebens föreläsning på jordbruksverkets hemsida: https://jordbruksverket.se/download/18.cf4dd88176044e25a84069e/1606487740365/Bekampning-av-varroa-tillatna-metoder-eko-Preben-Kristiansen.pdf

Ladda även ner jordbruksverkets folder Bekämpa varroa: https://www2.jordbruksverket.se/download/18.2e6575531535141f301c7659/1457523972044/ovr383.pdf

Har du frågor eller funderingar kring drönarutskärning är du välkommen att kontakta Monique via monique@sollentunabiodlare.se.

Bihusesyn

Lagstiftningen och handelns krav på livsmedelsproducenterna har inneburit att olika system utarbetats för att garantera livsmedlens kvalité, t.ex. HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point eller på svenska riskanalys och kritiska styrpunkter) och ISO.

Inom biodlingen har ett egenkontrollsystem utvecklats som kallas Bihusesyn. Den innehåller den lagstiftning som är mest aktuell för svenska biodlare. Bihusesynen är ett hjälpmedel för utveckling av de enskilda biodlingarna och kan därmed också medverka till en förbättring av standarden på svensk biodling i dess helhet.

Bihusesynen innebär att biodlaren utför en egenkontroll av att han/hon följer de lagar och förordningar som berör biodlingen.

Du kan skriva ut din Bihusesyn och ta med och visa till din handlare om de har frågor rörande din egenkontroll. Bihusesyn 2021 kan du ladda som en skrivbar PDF-fil från https://www.biodlarna.se/app/uploads/2020/03/Ifyllbar-Bihusesyn-2021.pdf

Den finns även i Bitidningen nummer 4, april 2021. Observera att det krävs att du har fyllt i Bihusesyn 2021 för att kunna lämna in din honung för bedömning under året.

En ny djurhälsoförordning (AHL)

Den 21 april träder den nya djurhälsoförordningen i kraft. I Bidraget nr 1 finns det en kortfattad information om huvuddragen i förordningen. Djurhälsoförordningen är en EU-lagstiftning som blir direkt tillämplig i Sverige. (Direktiv måste däremot implementeras, dvs den svenska riksdagen måste fatta beslut om en svensk lag som bygger på direktivet.)

Tanken med djurhälsoförordningen är att EU ska stå bättre skyddat mot olika djursjukdomar. Varroakvalster på våra bin lär stora delar av Sverige få leva med under ett längre tag. Men vi ska vara extra uppmärksamma på att inte sprida kvalster i områden där det inte förekommer. Det är skälet till att zonindelningen ändras, se Bidraget nr 1.

Det är viktigt att vi varroabehandlar och kontrollerar kvalstermängden i våra samhällen. Men om vi blickar framåt några år så finns det risk för att våra bin drabbas även av ett annat kvalster; Trakékvalster. Jordbruksverket gör bedömningen att det finns en hög risk för att detta kvalster kommer att etablera sig i Sverige. Det är ett kvalster som lever i binas trakéer, luftvägar, och lever på binas kroppsvätska. Kvalstren sprids mellan samhällen genom att bin flyger och att vi, biodlare, flyttar bin. Kvalstermängden avtar vid behandling av myrsyra.

Det finns ytterligare att kvalster som skadar bin och det är Tropilaelapskvalster. Detta kvalster lever på honungsbiets yngel. Kvalstret finns inte i Europa och Jordbruksverket bedömer att risken för att detta kvalster ska etablera sig i Sverige är liten eftersom vi under långa perioder inte har något yngel i våra samhällen.

Lilla kupskalsbaggen finns redan i dag i södra Italien och Jordbruksverket anser att det är sannolikt att den kan överleva i södra och mellersta Sverige om den kommer hit. Lilla kupskalsbaggen är en bra flygare och den flyger till olika bisamhällen. Men spridningen kan också gå till på andra sätt genom att t ex flytta vax. Destruktion av samhällena är det som rekommenderas. Vilka regler för destruktion och eventuella ersättningar för sådan destruktion som kommer att gälla i Sverige är ännu inte beslutat.

Regler för hantering och destruktion av amerikans yngelröta finns och kommer med största sannolikhet att se ungefär likartade ut som nu. Bitillsynsorganisationen måste anpassa sig till dessa nya risker och det är skälet till att man gör om den. Men som vi informerat tidigare så kommer den nya organisationen inte att vara på plats förrän nästa år. Men för att bekämpa ovan angivna typer av sjukdomar och angripare är det viktigt att vi registrerat våra samhällen hos länsstyrelsen.

Repetitionskurs

Vid styrelsemötet den 23 mars beslutade styrelse att senarelägga repetitionskursen av olika anledningar. En del av innehållet i kursen kommer att tas upp på nästa medlemsmöte den 12:e april, med möjlighet att ställa frågor och diskutera kring de funderingar vi stöter på i vår biodling.

Glad Påsk

Styrelse Sollentuna Biodlarförening
Monique, Lasse, Tomas, Ingegerd, Eva, Thomas & Johan